Vi blev ett sye

Ett ”sye” - du undrar antagligen vad det innebär? Det innebär pyssel, t ex att sy, men även andra former av pyssel, något man gör för att hålla händerna sysselsatta och slappna av.

När vi blev ett sye gick det till så här. Vi bestämde oss för att utmana oss själva med lite canopy, dvs en linbana. Efter att ha betalat en summa pengar blev vi avklädda all vår personliga makt, vi fick till och med skriva under ett kontakt gällande detta. Därefter togs vi en och en ut och kläddes på sele, hjälm och en hög med karbinhakar och slingor. Observera att vi fick stå med händerna utsträckta och ABSOLUT inte röra någonting själva. Guiden klädde på allt. Därefter påbörjades en instruktionsfas där guiderna visade vad de skulle utsätta oss för och vilka tecken vi var tvungna att lyda. En lyftande rörelse med händerna betydde ”lyft upp benen”, en infångande rörelse med händerna betydde ”åk snabbare” och en rörelse som påminde om att ta tag i ett räcke i en tunnelbana betydde ”bromsa”. Därefter var vi redo att åka linbana. 

Linbanan bestod av 8 banor samt en passage där man skulle gå på lina. Den högsta nivån vi skulle passera var 15-16 meter över marken. Banan gick rakt genom djungeln och omgavs av höga träd och lianer överallt. Mellan banorna stod vi på platåer upphängda i träden och det var där vi framförallt blev syade.

Så här gick det till: en hel flock med guider gav sig ut i banan, därefter skickades vi en och en mellan träden som några slags ett-skepp-kommer-lastat-paket i mänsklig storlek. Vår roll i det hela var att agera paket samt hålla upp fötterna emellanåt eller bromsa. Guiderna däremot hade ett hårt arbete. De skulle klippa in och klippa ut oss ur linbanorna genom att flytta ett antal karbinhakar från en plats till en annan, allt för att säkerställa att ingen turist skulle ramla ner. 

Det var fruktansvärt roligt, men också fullständigt i bisarrt. Vi bara slussades genom banan och vår roll i det hela kändes efterhand ytters obetydlig. Det var guiderna som roade sig med att skapa en fläta av turister som svävade genom luften i en bestämd bana genom att klippa in den ena turisten efter den andra i cykeln och skicka iväg denne med glada utrop. de använde oss helt enkelt för sitt sye.

När alla hade överlevt hela linbanan och stod svettiga och glada på marken igen, klädes vi turister av utrustningen och fick återgå till våra ordinarie turistscheman. Vad guiderna gjorde har jag ingen aning om. Virkade något kanske, eller byggde världens största dominobana.